Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Syfte: Förstå hur bankens marknadsstrategier, tekniska och organisatoriska utveckling har påverkat utvecklingen av finansiella tjänster på Internet Metod Den metod vi har använt oss av är kvalitativa forskningsintervjuer med beslutsfattare inom det svenska bankväsendet. Genom att göra personliga intervjuer uppkom det en helt annan kontakt med respondenten. Tanken var även att vi skulle intervjua personer på bankerna vilka dagligen arbetar med liknande frågor, detta för att få så bra kvalitet som möjligt på de svar som vi fick. Vi valde att intervjua två av de fyra stora svenska bankerna, valet föll på Handelsbanken och SEB. Slutsats Det finns primära och sekundära strategier bakom utvecklingen av finansiella tjänster på Internet i Sverige.

Syfte: Förstå hur bankens marknadsstrategier, tekniska och organisatoriska utveckling har påverkat utvecklingen av finansiella tjänster på Internet Metod Den metod vi har använt oss av är kvalitativa forskningsintervjuer med beslutsfattare inom det svenska bankväsendet. Genom att göra personliga intervjuer uppkom det en helt annan kontakt med respondenten. Tanken var även att vi skulle intervjua personer på bankerna vilka dagligen arbetar med liknande frågor, detta för att få så bra kvalitet som möjligt på de svar som vi fick. Vi valde att intervjua två av de fyra stora svenska bankerna, valet föll på Handelsbanken och SEB. Slutsats Det finns primära och sekundära strategier bakom utvecklingen av finansiella tjänster på Internet i Sverige. Dessa strategier är integrerade med varandra.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om det föreligger en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål i högteknologiska företag och hur denna i så fall gestaltar sig. En kvalitativ metod har företagits. Personliga intervjuer genomfördes på tre företag med två respondenter på vardera. Genom att belysa empiri genom teori försökte vi göra tolkningar rörande relationen. Det tycks föreligga en relation mellan finansiella och icke-finansiella mål.

Detaljhandeln är en bransch i ständig utveckling och konkurrensen blir allt hårdare. För att en butik ska överleva krävs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bästa är viktigt och det gäller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid är förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen använder sig av mål och prestationsmått, främst av finansiell karaktär, och icke-finansiella mål och mått kommer i skymundan. Inom detaljhandeln är dock icke-finansiella mål och mått, såsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Studien utgår från de största sektorerna i industrin för 27 EU-länder. Dessa är tillverkningsindustri, byggindustrisektorn, den finansiella sektorn..

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö.

Syfte: Syftet med vår studie är att kartlägga användningen av icke-finansiella mått inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmätning har på företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi använt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att få en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och användningen av icke-finansiella mått. Resultat: Samtliga undersökta butiker använder sig av icke-finansiella mått men i olika utsträckning och på olika nivåer. Dessa mått hänförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella måtten har fått ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste åren. I samband med införandet av icke-finansiella mått uppstår ökat fokus inom det område måtten avser.

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen. .

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Syfte: Att undersöka svenska renodlade Internetbanker - ?PPI-banker?, och utefter deras strategi studera deras lönsamhet samt om de utgör risker för den finansiella stabiliteten.Teori:  Tidigare forskning kring PPI-banker har påvisat varierande resultat och fokus har skiftat från PPI-bankernas prestation till deras påverkan på den finansiella stabiliteten. Det teoretiska perspektivet vidgas med traditionella teorier kring bankers strategier och risker. Riskerna som behandlas är främst likviditetsrisk samt risker för stabiliteten i det finansiella systemet.Metod:  Studien har genom blandad strategi, med kvantitativ metod för datainsamling och en kvalitativ analys studerat svenska PPI-banker. PPI-bankerna har jämförts mellan varandra men även som grupp mot de fyra svenska storbankerna för att studera strategi och prestation på marknaden.

Vi har i den här uppsatsen undersökt finansiella inputs påverkan på sportsliga och finansiella outputs hos svenska fotbollsklubbar. Från detta har vi försökt bestämma vilka inputs som de svenska fotbollsklubbarna bör satsa på för att få önskade outputs. Vi har undersökt detta med hjälp av regressionsanalyser och Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vi har kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan den finansiella inputen personalkostnader och den finansiella outputen totala intäkter och den sportsliga outputen totala åskådare..

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare år genomgått vissa förändringar med anledning av de finansiella måttens begränsningar. Att styra med hjälp av enbart dessa mått anses i den alltmer globala företagsvärlden ofta inte tillräckligt. Icke-finansiella mått med möjlighet till färsk omvärldsinformation har gjort entré för att underlätta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgång i tjänsteföretag torde enligt vår mening bidra till att stor betydelse läggs vid icke-finansiella mätningar i denna företagstyp. Forskningsfråga Hur används icke-finansiella prestationsmått i tjänsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mått används inom tjänsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förändringar har genomförts? Vår mening är också att undersöka hur icke-finansiella mätresultat sprids samt hur de anställda deltar i mätprocesserna.

Belyser övergången från historiska till verkliga värden för finansiella instrument. En banksektor och en industrisektor undersöks för att fastställa slutsatsen, som visar att det inte skett någon förändring på grund av tillkommande paragrafer i ÅRL utan förändringen ligger hos de noterade företagen och övergången till IFRS regler, den så kallade säkringsredovisningen..

Vi har i den här uppsatsen undersökt finansiella inputs påverkan på sportsliga och finansiella outputs hos svenska fotbollsklubbar. Från detta har vi försökt bestämma vilka inputs som de svenska fotbollsklubbarna bör satsa på för att få önskade outputs. Vi har undersökt detta med hjälp av regressionsanalyser och Cobb-Douglas kostnadsfunktion. Vi har kommit fram till att det finns ett tydligt samband mellan den finansiella inputen personalkostnader och den finansiella outputen totala intäkter och den sportsliga outputen totala åskådare..